Krönika
Kyla, slask (?), snö (?). Spänning, förväntan, stress, vansinneskonsumtion, spikmattor. Julen närmar sig med stormsteg. Universitetsstudenter som jag själv förknippas ofta med mindre god ekonomi. Kommer det finnas möjlighet att köpa några julklappar till sina nära och kära, och i så fall vad? Istället för att ge sig in i hejdlösa och obegränsade diskussioner och spekulationer kring detta aktualiserade ämne så väljer vi istället sommaren som skriftlig utgångspunkt. Motpolen liksom. Ambitionen för mig och mina livskamrater var att följa upp festivalsommaren 2008 med ytterligare en sådan – fast 2009. Destination Dalarna och Sveriges nu största festival Peace & Love blev ett faktum utan omsvep.
Höga förväntningar, javisst. På tåget från Stockholm till Borlänge fick vi reda på att vår camping redan var överfull. Källhänvisning: en blondin talandes i telefon med någon individ som uppenbarligen redan var på plats i dalagemytet. Reflektion: den ädla konsten att försöka trycka in (för) många människor i förhållande till hur många som i själva verket får plats på en given yta. Att tåget vi färdades i dessutom var överfullt vilket tvingade oss (och många andra) att sitta på golvet i gången mellan sittplatserna – ja, det gjorde väl inte situationen mer komfortabel direkt. Instinktivt kände man att SJ borde anamma tågfärderna i exempelvis Indien där passagerarna hänger utanpå. Hur som helst, fram till Borlänge kom vi. Ut ur tåget från Stockholm till Borlänge kom vi. Fram till och inpå den ”överfulla” campingen kom vi. Och plats fick vi, tillsammans med cirka 22 000 andra festivalsugna galningar. Totalt 36 000 primitiva besökare med främst tältruckel som boendeform. Kläderna ut och in eller bak och fram - legitimt i dessa sammanhang.
Mycket av innehållet var som hämtat ur en välregisserad film eller en felfri dröm. Högklassigt sällskap (som jag varit bekant med på tok för länge), förträffligt klimat (30 grader varje dag), kvalitativt utbud av artister och band, tältplats under ett träd.
Men även plusen har sina avigsidor. Att vara den ende i femmannagänget som var legitimerad för att gå in på Systembolaget och handla genererar i höga halter av frustration, omoral, faderskapskänslor och en hel del annat. Lägg därtill ett nära nog tropiskt klimat och allt det som köptes ut därifrån kunde vips vara lika varmt som solkärnan. Kändes det som i alla fall. Att man dessutom tvingades promenera i ökenklimatet i cirka 30 minuter för att ta sig från campingområdet till festivalområdet och vice versa upplevde nog många med mig som en stark antiklimax. Jag menar, om man kommer på att ens mobiltelefon ligger kvar i tältet i samma veva som ett världsberömt band gör bejublad entré på scenen – då var det banne mig lika tungt som kört.
Till Borlänge tågstation kom man efter ett par riktigt heta och händelserika dagar, dock utan en trumstock från Tommy Lee eller en cigarettfimp från Pete Doherty. Det är sådant man får leva med även om ens förväntningar med all rätt stiger när man läser att såväl Mötley Crue som Babyshambles ska spela på en viss festival som man senare väljer att besöka.
Nåväl, oslagbara och oförglömliga minnen på gott och ont – med en Sony Ericsson C905 med 8,1 megapixelkamera och ett befintligt konto på Facebook kan man uppfylla de flesta behoven när det kommer till dokumentation av episka ögonblick.
Nu ser vi framåt mot högtidernas högtid, präglad av lugn och ro, frid och fröjd. Och kanske lite snö på det, man kan ju alltid hoppas. God jul och gott nytt år!
Text: Rickard Jansson, chefred.
Expo Dreamhack
Fredag
Dagen börjar med att Rakaka.se börjar sända Counter-Strike live över deras stream vid 10:00 på morgonen. Iceman och Slop3 hade hand om detta under hela Dreamhack vilket var väldigt uppskattat då de hade runt 2000 – 3000 tittare non-stop. EA och DICE skulle enligt schema föreläst igår, men av någon anledning åkte deras föreläsare till Madrid istället och Marcus Nilsson fick ta hans plats och höll en föreläsning från 11:00 till runt 12:30 kring det nya Battlefield Bad Company 2 som kommer att släppas under vårkanten.
Man gör en satsning i många ungdomspartier kring e-sport och datorspel och man hade därför bjudit upp till debatt i C-hallen där bland annat Centern, MUF, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Piratpartiet var inbjudna att prata kring detta ämne. Vad man har för tankar kring datorspel, hur man ska driva fram det att få en större plats i olika föreningar och IPRED.
Quake Live finalen hålls i Dreamarena Extreme som är en otroligt maffig arena. En bioduk på gott och väl 600 tum och runt en 1100 sittplatser. Så det blir ett rätt bra drag därinne när folk sitter och hejar på det lag/spelare de tycker mest om.
James ”2GD” Harding och Joe ”Joe” Miller sköter kommenteringen på denna finalen såväl som finalerna i World of Warcraft och Counter-Strike. Väldigt duktiga och involverade i sitt yrke och mångsidiga om man nu jämför med kommentatorerna på ”vanliga” sportevents som enbart riktar in sig mot en sport.
Gruppspelen i Counter-Strike och World of Warcraft är igång nu med. Här är det egentligen bara World of Warcraft som är intressant då man i Counter-Strike har gruppspel vilket innebär att det är rätt så dåliga lag med och matcherna vinns väldigt lätt av de mer etablerade lagen.
Foto: Andreas Bergholtz
Är inte så bevandrad i Streetfighter men nu var det tydligen final där en spelare från Singapore gått till final vilket var en stor skräll då ingen spelat mot honom förut och han har aldrig varit ett namn på scenen. I finalen möter han Ryan Hart och det är en bra match som slutligen vinns utav Ryan Hart från England och detta avslutar dagen som har innehållt en hel del e-sport.
Text: Andreas Bergholtz
Stämningsfull adventskonsert med Chorus Lin
Tonerna från kören fyller mitt sinne och trots det gråa, mörka regniga december vädret utanför St. Lars kyrkans port så gör sig julen påmind. Kören Chorus Lin är inte en stor kör men trots det så lyckas de ändå fylla upp hela kyrkan med ljuvligt vacker musik som om de vore en kör på tusen. Repertoaren består naturligtvis av jultema då konserten inföll på andra advent och för egen del är det de traditionella julsångerna, såsom gläns över sjö och strand och jul, jul, strålande jul, som framförs som berör mig allra mest. På kyrkans läktare-balkong framförs konsertens sista sång där Östergötlands symfoniorkester backar upp kören med sina instrument, och tillsammans ger dem publiken en mäktig och pampig version av Gloria som får en och annan att hoppa till, antingen av förtjusning eller av trummans oväntade slag. Det är inte för inte som folk trängs i kyrkbänkarna och längs väggarna, och för dem som inte hann tjuva en sittplats, ändå gladeligen stod upp längst bak och lyssnade på körens ljuva stämmor timmen igenom. Chorus Lin är en proffsig kör med full kontroll på sina egna toner som tillsammans gav en stämningsfull julkonsert innanför St. Lars kyrkan i Linköpings väggar.
Text: Fanny Miles
Intervju med Sara Saks
Norrköping Dolphins damlag är just nu ett av de hetaste lagen i den svenska damligan. De besegrade nyligen topplagen Luleå Basket och Solna Vikings och är gärna med och slåss om pallplatserna i ligan. Vi träffade Sara Saks, en Norrköpingstjej som är inne på sin sjunde säsong för Dolphins.
Hej! Berätta lite om dig själv! Hur började du spela basket?
– Jag började spela genom skolan och skolbasket, det var i fyran ungefär. Jag tyckte det var roligt, så därifrån gick jag vidare till spel i NUBF, Norrköpings Ungdomsbasketförening. Sedan spelade jag i dåvarande Flamingos ungdomsverksamhet, som Dolphins damlag hette på den tiden. I sjuan började jag träna med Dolphins 87-lag, och vi vann flera SM och spelade även i Scandia cup. På helgerna spelade vi i 85-87-serier i Stockholm för att bli bättre, det blev mycket resande och vi bodde i princip i bilen! I ettan på gymnasiet gick jag med i Dolphins damlag, och nu har jag spelat för dem i sju säsonger.
Vilken är din roll i laget på och utanför planen?
– Min position på plan är center, inside, vilket betyder att jag jobbar mest med försvaret, även om jag självklart försöker utveckla min offensiv. I min roll ingår det att peppa laget och tillföra energi, att hålla ihop gruppen.
Jag är en av dem i laget som har spelat längst i damlaget här i Norrköping, men det är ingen av oss som är ledare direkt. Vi håller koll på varandra och försöker skapa en enda enhet med en stark lagsammanhållning. Men det kanske stämmer att de lite äldre drar ett något tyngre lass.
Hur är stämningen i laget? Ni är ju ett väldigt ungt lag, hur påverkar det?
– Vi är positiva och har mycket energi! Men jag skulle vilja säga att vi är ett ungt och erfaret lag. Det är också lite skönt att vi ligger på ungefär samma nivå i livet allihop. Sen så är damlagen i Sverige överlag rätt unga.
Så hur ser det ut i spelarbussen efter en vinst? Eller efter en förlust?
– Vi har inte så mycket tid att fira när vi har vunnit, men när vi hinner så firar vi ordentligt! I spelarbussen skojar och sjunger vi, då är verkligen stämningen på topp. Efter en förlust sitter alla mest och tjurar för sig själva. Vi är väldigt tävlingsinriktade och vill ju vinna allt förstås!
Hur ser du på framtiden då?
– Jag trivs jättebra här i Norrköping, men man vet ju aldrig. I framtiden vill jag bli polis, så jag har sökt in till polishögskolan. Men det beror ju på om jag kommer in, då måste jag ju flytta och byta lag och kanske division. Sen så vet man ju inte hur det går att kombinera basketen med studier heller.
Apropå jobb, arbetar du även vid sidan om basketen?
– Ja, det gör jag. De flesta i damligan har andra jobb också, det är svårt att klara sig på bara basketen. Jag är idrottslärare och basketlärare på Jurslaskolan. Vi försöker utveckla de unga inom basketen och utveckla Norrköping som basketstad.
Tack så mycket och lycka till!
– Tack själv!
Sara Saks, basketspelare i Norrköping Dolphins.
Text och bild: Marcus Åberg & Jenny Blomberg
Utställningen "Excite me" på Arbetets museum
Excite me
Excite me är en utställning producerad av de tre studenterna Louise Berg, Emelie Månsson och Erika Pohjanen som läser programmet Kultur, Samhälle och mediegestaltning vid Linköpings universitet. Utställningen handlar om feministisk porr, -om det finns och vad det i så fall är för något. Louise Berg berättar att initiativet till utställningen kom av den feministiska porrfilmen Dirty Diaries som släpptes i år. Ett intresse för att ta reda på vad feministisk porr egentligen är och hur den kan se ut väcktes.
För att få ihop material till utställningen skickades ett mail ut till olika skolor med uppmaningen om att få människor att gestalta feministisk porr ur ett eget perspektiv. Resultatet blev en rad olika bidrag från både män och kvinnor som gestaltade ämnet på sitt sätt. I utställningen får man bland annat se två garndockor i en monter, som har sex i en dusch, foton på olika personer endast iklädda underkläder och två filmer med olika sexuella innehåll. Det finns också en rad olika tecknade illustrationer, allt från målningar till seriestrippar och teckningar. En illustration innehåller tre olika bilder som föreställer en kvinnas kön sett ur en manlig oskulds perspektiv. Nedanför sina verk har varje konstnär fått skriva några ord om sitt verk.
Eftersom feministisk porr är ett relativt nytt begrepp är det intressant att se hur olika människor tolkar det. De flesta bilder handlar om kvinnors sexualitet, därför kan det vara intressant att i en utställning få se en målning på en man i rullstol som blir avsugen av en kvinna. I texten nedanför tavlan förklarar konstnären att feminism för denne handlar om jämställdhet, inte bara mellan kön utan mellan alla människor i samhället. Det intressanta med utställningen är just att varje konstnär har sin egen syn på feminism och gestaltar det på olika sätt.
Det är inte lätt att definiera feministisk porr och det finns väldigt många åsikter om vad det är men det alla konstverk har gemensamt är att det ska handla om njutning. När man går ifrån utställningen har man inte fått en klarare bild av vad feministisk porr är, men genom att se hur andra definierar frågan kan man utifrån det hitta sin egen åsikt. Utställningen är en bra samling av olika gestaltningsformer och de olika stilarna och åsikterna gör att varje konstverk blir intressant på sitt sätt.
Utställningen Excite me visades i Laxholmskällaren på Arbetets museum 10 - 12 december 2009
Text: Isabelle Strömstedt
Två butiker som sticker ut
Mitt emot Dalkarlen i centrala Norrköping ligger två av stadens bästa butiker när det gäller skor och kläder, namnet på dessa är Shoenation och Carl&Henrik. Butikerna har funnits sedan mars förra året respektive april i år. Detta innebär att dem inte riktigt hunnit slå sig in på marknaden. Däremot på internet driver de framgångrika nätbutiker. Många studenter har inte riktigt fått upp ögonen för butikerna - därför bestämde vi oss för att gör att besök hos dem för att höra efter vad det är för butiker egentligen.
Båda dessa butiker är relativt nya på marknaden när Shoenation var först med att slå upp portarna i mars 2008 medan Carl&Henrik öppnade den 1:a april i år. På det sättet går det fortfarande säga att dem är ”nya” i Norrköping. Något man som kund märker direkt är att det inte är vanliga affärer likt de övriga som finns i Norrköpings gallerior, utan det här är något utöver det vanliga. I positiv bemärkelse, vilket grabbarna håller med om.
– Hos oss handlar det om att hitta sin personliga stil och det får kunden chans att göra hos oss, säger Henrik Solinen som är en av ägarna av Carl&Henrik.
Flera gånger under mitt möte med ägarna till Carl&Henrik talar de om hur viktig del kläder har vad gäller möjligheten att uttrycka sig. Ser man till deras utbud av kläder ger det en bra grund för att uttrycka sig. Att Norrköping är en stad full av studenter är ingenting som man märkt av än men hoppas på att kunna få in fler studenter som kunder i butiken.
Det är klart det är viktigt att få in fler studenter från universitet som kunder, därför ska vi försöka satsa lite mer på att synas på just här i Norrköping, säger Carl Claesson som är den andra personen i företaget.
Lite längre ner i backen ligger den andra butiken som ingår i samarbetet med just Carl&Henrik - nämligen Shoenation som alltså funnits ungefär ett år längre jämfört med förstnämnda. Butiksmiljön är fylld av mängder med skomodeller som står på hyllorna. Ägaren Ali Janani berättar att de har hela 15 olika märken i sitt utbud. Även här är den unika och personliga stilen viktig i affärsidén.
- Vi har lite mer det samma som gäller i Stockholm och Göteborg och jag måste erkänna att Norrköping är en riktigt usel stad när det gäller skor, svarar Ali när jag frågar om Norrköping är bra modestad på vad gäller skor.
Däremot märker han av att det hela tiden kommer nytt folk i form av studenter som nyss flyttat hit eller bott här under några år utan att upptäcka butiken rakt över gatan.
- Det är roligt när det är folk från andra städer som kikar in och från dem har vi fått väldigt bra respons. Och det är väldigt roligt.
Han håller samtidigt med om att dem måste satsa mer på att få in studenter som kunder.
Hur ser då samarbetet ut mellan dessa båda butiker som jag var inne på lite tidigare? I dagsläget jobbar de med två enskilda butiker där den ena är inriktad på skor och den andra på kläder. De driver båda nätbutiker, vilket är den största delen av omsättningen. Butikerna på St Persgatan i Norrköping fungerar lite mer som skyltfönster mot kunderna.
Inom en snar framtid kommer det ske stora förändringar i samarbetet i form av en ihop slagning till helt nya lokaler.
- Det stämmer bra, vi kommer slå ihop våra butiker till en stor där vi kan erbjuda allt både vad gäller kläder och skor. Där kommer Carl och Henrik fungera som experter inom sitt område och vi fungera som experter på skor, berättar Ali på Shoenation.
Öppnandet av den nya butiken är beräknad till 1:a mars eller april 2010. Inte lång tid kvar med andra ord. Ali är väldigt hemlighetsfull vad gäller utformningen av den nya butiken men han kan avslöja att det kommer bli en stor ”ögonbrynshöjare” för den som besöker den första gången. Namnet är dock inte klart ännu utan detta är uppskjutet till ett framtida datum. Ett som är säkert är att utbudet kommer höjas och likaså servicen, två områden som redan nu ligger på en hög nivå.
Fram tills dess kämpar de på i sina enskilda butiksmiljöer med sina kunder både i den fysiska butiken och på nätet, med ett gemensamt mål om att bidra till att kunden känner sig unik och omhändertagen. Något som är viktigt i deras arbete och som också ger glädje till ägarna.
- Finns inget bättre än att se nöjda och glada kunder som förknippar oss med god service. Det gör mig glad, säger Henrik Solinen.
Och nöjda kunder finns det gott om hos Shoenation och Carl-Henrik på S:t Persgatan i Norrköping - och fler lär det bli.
Text och bild: Marcus Åberg
I kön till Luciakraballen
Luciakraballen arrangeras av Elin Players, ekonomernas festeri. Det är årets sista kravall på Linköpings universitet och även en av de största studentfesterna under året. Det är tradition att en stor artist kommer och spelar, exempel på artister som spelat genom åren är Håkan Hellstöm, Backyard Babies och Timbuktu. Artisten för i år var Johnossi, vinnare av P3 Guld-galan 2009, och som om det inte var nog fanns även gäst-DJ Dogge Doggelito på plats! Biljetterna är grymt eftertraktade, biljettsläppet är klockan 08.00 på morgonen men redan 22.00 dagen innan öppnar dörrarna och folk strömmar in för att köa. Vi bestämmer oss för att kolla om festen är värd att köa en hel natt för!

Söndag den 29:e november
21.01: Vi sitter på pendeltåget mot Linköping och är lite oroliga att vi är för sent ute eftersom vi har fått uppgifter om att folk har köat ända sedan 19.00.
22.09 Äntligen framme vid Kårallen! Vi möts av en ungefär 30 meter lång kö till ingången, och trots regnet får vi en härlig julkänsla tack vare julmusiken som strömmar ut ur högtalarna och värmer de köande studenterna.
23.07: Efter att ha stått och frusit om fossingarna i en dryg timme är det äntligen vår tur att komma värmen. I dörren skriver medlemmar ur Elin Players upp våra namn och vår plats i kön på en lista och visar oss sedan vidare till Gasquen, en sal på campus Linköping, eftersom Skrivsalen redan är fullpackad. Väl där upptäcker vi att de bästa platserna (soffan) är upptagna, så vi hämtar bord och lite stolar och slår oss ner i mitten av rummet. Kortlek, godis, julmust, pepparkakor och lussebullar slängs upp på bordet och snart är vi mitt uppe i en spännande omgång plump.
23.45: Vi tittar oss omkring och upptäcker att vi ser ut som föräldrarna till resten av de köande; ingen vid vårt bord har tänkt på att ta med sig en dator. Folk ser på film, spelar dataspel och uppdaterar köstatus på Facebook. Vi hittar dock ett undantag, en tjej några bord bort sitter och roar sig med en klassisk Rubiks kub.
00.00: En kille ställer sig i dörröppningen och ber att få vår uppmärksamhet. Han vill att så många som möjligt följer med och sjunger för hans kompis som fyller år. Självklart ställer vi upp!
00.35: I brist på annat att göra studerar vi bruden med kuben. Hon har tagit en liten paus och stretchar fingrarna.
00.36: Kuben är åter i rörelse.
00.50: En kille från Players meddelar att oss att det nu är fullt i Kårallen, och folk hänvisas hädanefter till Universitetssjukhuset. Vi får även reda på att vi inte kan vara säkra på att få en biljett, eftersom man får köpa 4 biljetter per person. Om alla i Skrivsalen gör det betyder det att vi i Gasquen blir utan. Det var ju tråkigt, men har vi köat så här länge (drygt två timmar!) kan vi ju lika gärna sitta kvar ett tag till. Dessutom går det inga campusbussar hem till Norrköping förrän klockan sju så vad har vi för val?
01.02: Vi upptäcker att ännu en kub har gjort entré, en åttasidig. Den här kuben tillhör en kille i NY-keps som tydligen är för smart för standard-kuber.
01.10: Vi kommer på att McDonald’s stänger om 50 minuter och bestämmer oss för att göra en liten utflykt för att få lite frisk luft. Inne på McDonald’s väntar ännu en kö, vi är tydligen inte de enda som är sugna på nattmat.
02.02: Tillbaka i Gasquen, mätta och belåtna, återupptar vi kortspelandet.
02.42: Vi börjar bli rejält uttråkade, vilket inte känns positivt med tanke på att vi har minst 5 timmar kvar. Vi bestämmer oss för att våra vänner hemma i Norrköping minsann inte heller ska få sova och börjar sms:a dem en gång i kvarten.
02.49: Kubenbruden, som varit frånvarande sen vi kom tillbaka från vår utflykt, har tydligen varit på Mc Donken även hon. Hon ser nöjd ut med en hämtpåse i ena handen och kuben i den andra.
03.02: Players informerar om en tävling i julmusthävning som ska äga rum i Skrivsalen snart. Vi får upp hoppet om att man kanske kan vinna en biljett, men tyvärr är vinsten enbart ära och en toast. Vi tappar intresset.
03.45: Vi misstänker att vi troligen kommer bli utan biljett och börjar klura på hur vi ska lösa det hela. Efter en stund lossnar det, vi kanske känner någon i Skrivsalen som kan köpa åt oss! Vi kollar om det stämmer, och mycket riktigt. Vi har bokat 3 biljetter och andas ut lite. Nu gäller det bara att härda ut till klockan sju då campusbussarna kan ta oss hem till Norrköping och sängen igen.
04.02: Elinor börjar bli trött och avundsjuk på de som var smarta nog att ta med sig madrass och filt. Golvet är hårt och kallt men det får duga. Nathalie känner sig tvungen att hålla sig vaken för att bevaka kuben.
04.45: Ljudnivån är låg i Gasquen. Antingen sover man eller ser på film, ingen pratar.
05.12: Kuben är avklarad! De belönar sig själva med en rast på fem minuter, sedan är det dags för OMSTART!
05.18: Vi kör igång en film, the Proposal i brist på annat. Allt som håller ögonen öppna är välkommet i det här stadiet av köandet.
05.29: Elinor sover på och filmen rullar på. Börjar knapra på ”special”chokladbollar och får en liten energikick. Tjejen med kuben har troligen upptäckt att hon är bevakad och ger ett oss ett evil-eye.
06.50: Värk i hela kroppen och upptäcker att klockan är 06.50 och att campusbussarna börjar gå snart. Packar lite snabbt ihop våra grejer och lämnar resten av sällskapet, som inte lyckats hitta någon längre fram som kan köpa åt dem. Vi lyckas missa sjubussen och får vänta en timme i kylan på nästa. Vi är mycket trötta på att vänta vid det här laget.
08.50: Campusbussen stannar i Norrköping och vi stapplar hemåt mot den underbara sängen.
09.15: Vi får höra att ingen i Gasquen fått någon biljett. Vi hoppas att de kan få tag i någon senare, men det visar sig att de biljetter som ligger ute på anslagstavlan på LiU.se går för 500-700 kronor, vilket känns galet med tanke på att vi betalat 130 kronor för våra. Till nästa år hoppas vi att de ändrar systemet så att man inte får köpa fyra biljetter per person, utan kanske två istället.
Nu undrar ni kanske ”var det värt det?”. Ja, det var helt klart värt det! Könatten var en upplevelse i sig, och själva festen var i en klass för sig. Ett fullsatt Kårallen och en grym spelning av Johnossi! Vi ses i kön nästa år!
Text och bild: Nathalie Järlehag och Elinor Esberg
Dags att springa med julandan i halsen
Som student kan känslorna vara blandade inför julen. Du jobbar in i det sista för att få allt klart till terminens slut, bokar en enkelbiljett istället för en tur- och retur ”hemhem”, allt för att äta så länge och så billigt som möjligt men som en äkta genuin student handlar det ofta om de älskade slantarna. Julen närmar sig med stormsteg och alla känner vi pressen att hitta den perfekta juklappen.
Pär Björkänge är varuhuschef på Åhléns City i Stockholm och har varit det i ca två år. Han har noterat att julstressen har ökat sedan han började arbeta där.
- Vi har en sagolik kommers under julen. Förra året hade vi de sista dagarna innan julafton ca 100 000 besökare och ca 50 000 betalande kunder per dag. Vi måste sänka temperaturen i varuhuset från 16 grader till 12 grader samt att vi behöver väktare i rulltrapporna som hjälp för att det är så mycket människor i varuhuset.
Som varuhuschef har Pär en hel del arbetsuppgifter. Då det är stora helgdagar som julen så är de viktigaste uppgifterna att ingjuta mod i organisationen och få dem att fokusera på rätt uppgifter. Det är stort fokus på förberedelser och genomförandet det vill säga att hålla kassaflöden igång och undvika kassaköer. ”Redan v. 39 påbörjar vi schemaoptimering och vi ökar vår bemanning med 150 st extra anställda, vi går från 120 kassapunkter till ca 170 st. För att få en känsla för varutrycket kan jag nämna att vi får ca 40 st pallar med konstgjorda julgranar och 10 000 st doftkartonger. Det är ett grymt varutryck.”
Trots stort varutryck och hundratusentals besökande människor under julen så menar Pär Björkänge att det inte påverkar honom och han känner inte av den så kallade ”julstressen”.
- Jag blir inte stressad av julen - det är bara fantastiskt kul med alla glada människor som vill få en trevlig shoppingdag. Vi har ju ett brett utbud så de flesta hittar det de söker.
Julstressen kanske inte påverkar Åhléns Citys varuhuschef men desto mer påverkar den oss andra. Vi studenter med få slantar i fickan letar fynd eller bara bra priser till julklapparna i år. Önskelistorna ska inte följas slaviskt utan mer vara riktlinjer. Den 12 november utsåg Handelns Utredningsinstitut spikmattan till Årets Julklapp 2009. Om det inte blir spikmattan, vad är det egentligen som ligger under julgranen den tjugofjärde december?
- Innan julhelgen säljer vi väldigt mycket för hemmet såsom inredning, juldekoration och belysning. Vi säljer också mycket produkter som doftkartonger, morgonrockar, underkläder, väskor och andra klassiska julklappar. Det som normalt minskar innan jul är modeförsäljning, modeplagg och kläder. Den kommer dock igång omgående efter julen.
Det känns skönt att dessa avskydda mjuka paket bara är morgonrockar eller underkläder i jul, i alla fall om paketet kommer från Åhléns City.
Julen handlar inte bara om julklappar och presenter. Det är en mening som många känner igen. En del struntar i julklappar och åker iväg på solsemester istället, kanske för att kompensera de få soltimmar som vi får under vintertid. Vad är egentligen det viktigaste på julen?
- Julen är en familjehögtid så det viktigaste är att umgås med familjen och alla är snälla mot varandra!
Text: Emelie Eriksson
HAR DU HUNNIT KÖPA NÅGRA JULKLAPPAR ÄNNU?
Olof Hansson, Elektronikdesign
- Det har jag inte hunnit med men det ska bli av… i sista stund.
Sara,(vänster) Byggnadsteknik
- Ja, hälften.
Catarina Larsson, Miljövetarprogrammet vänster
- Nej, men det kommer väl. Man är ju så illa tvungen.
Michelle Lind, Miljövetarprogrammet höger
- Ja, jag har köpt 2 stycken till en och samma person.
Simon Karlsson, tekniskt
- Nej, jag ger mig ut i sista veckan.
Jesper Dahlin, tekniskt basår
- Nej, det är ju ett tag kvar.
Text: Rickard Jansson
Bild: Marcus Åberg
Julsporter
När julklapparna är öppnade och man återigen fått tugga i sig de moralkakor som Karl Bertil Jonssons Julsaga bjuder på är julen officiellt över. Och tur är väl det eftersom man då endast har tjugofyra timmar på sig att städa ut julen innan man ska slå sig ner i fåtöljen och byta ut glöggen mot öl och pepparkakorna mot jordnötter. Den 26:e december är det ju nämligen annandag jul vilket för många betyder att man släpper julen med allt vad det innebär och äntligen börja ägna sig åt sitt favoritintresse – sport.
Redan från tidiga fyrtiotalet när bandylagen började värma upp inför premiärstarten som då låg efter nyår blev sport på annandagen populärt. Eftersom bandyn från början var ensamma med att arrangera matcher på mellandagarna fick de en stor publikdragning och redan under premiärgenrepen år 1947 kom det över sextusen personer för att se en match mellan Slottsbron och Karlstads-Göta.
Bandyn växte sig så småningom större och fler lag i serien gjorde att premiären flyttades till just annandagen, för att alla skulle hinna spela mot varandra. Under sextiotalet var lagen så pass många att premiären tvingades att flytta till ett datum innan jul, där den fortfarande ligger idag.
Trots detta har bandyn inte glömt annandagen utan lägger fortfarande många stora matcher under den dagen. I år spelas inte mindre än sju bandymatcher på annandag jul med bland annat regerande elitseriemästarna Edsbyn IF och SM-vinnarna Västerås IK.
Bandy är fortfarande en populär sport i Sverige och drar en stor publik, men den har på senare år fått konkurrens av andra sporter som också börjar sända matcher på annandagen.
I elitserien i ishockey spelas till exempel sex matcher med bland annat det folkkära och Foppa-aktuella laget MODO. Men även basket, handboll och innebandy har blivit populära vintersporter i vårt avlånga land.
Det är inte bara Sverige som ägnar denna dag till sport. I England kallas annandag jul för Boxing Day vilket många trodde kom från just sporten boxning. Trots att England faktiskt har en lång kultur av att titta på sport under annandagen så kommer ordet Boxing Day från ordet ”box”. Detta för att det är en tradition att skänka bort lådor med presenter till de fattiga under just den tiden på året. I England är det dock inte hockey och bandy man tittar på utan fotboll och rugby. Den populäraste serien är förstås Premier League som i år visar inte mindre än tio matcher.
Text: Isabelle Strömstedt
Julbord och julklappar till alla
Första numret av Studentbladet. Har haft lite ångest över vad jag ska skriva om, man vill givetvis göra ett bra första intryck på er läsare. Efter en del tankar i olika banor har jag kommit fram till att det är julen jag vill prata lite om. Årets finaste och härligaste händelse för vissa. För andra årets hemskaste, mest ångestfyllda och stressande.
För de sist nämnda kan julen vara ett långt inferno av; inköp man egentligen inte har råd med, konflikter, uppoffringar, gråt och lidande.
Julen är årets största konsumenttillfälle. Det är tiden på året då man gör av med mest pengar. Rik som fattig. Alla spenderar. Vad jag ofta kan känna runt jul när man ser folk i fullständig panik på stan springa runt och leta julklappar är; till vilken nytta? Varför? Vem blir egentligen lyckligare av en materiell produkt? Helt orimligt enligt mig. Nu känner jag att detta håller på att bli någon form av kritiserande krönika om vårt konsumentsamhälle, som i regel alltid uppkommer minst ett par gånger runt jul i de flesta dagstidningar. Dessa allt som oftast undertecknade av någon ”ärrad” samhällskritiker med för lite att skriva om. Detta är inte syftet med mitt inlägg.
Kan för att övergå till något annat berätta att jag har småkollat lite på tv-programmet ”Ullared”. Kan inte säga att jag följt det slaviskt, men i vilket fall som helst så har jag fastnat för den så omskrivna mannen Morgan. Han är en av dem som produktionen lagt mest fokus på. Detta i synnerhet för hans ”egna” sätt att vara. Morgan är i medelåldern, har ingen fru, inga barn. Vet inte om killen ens haft flickvän vid något tillfälle i livet. Morgan är förmodligen en sådan där kille som pyntar och julstökar kopiöst i sitt hem vid juletid, trots att ingen kommer berömma honom. Han har alltid gästrummet redo, trots att ingen hälsar på. Han har alltid kakor i frysen ifall någon skulle komma förbi på fika. Han kollar temperaturen varje dag och bokför detta i en bok, i brist på annat att göra. Han är för mig en kille som kan ägna en hel dag åt att exempelvis tvätta bilen, trots att det bara tar någon timme. Han tar sina relativt enkla arbetsuppgifter på oerhört stort allvar, här känner Morgan att han gör nytta, han får göra något som någon har gett honom förtroende att göra. Han har helt enkelt sitt inrutade liv, dagarna bara går. Det kan lika gärna vara vinter som sommar, det spelar ingen roll för Morgan.
När man ser in i Morgans ögon ser man en sak. Tomhet. Han ser så otroligt tom ut att det gör ont att kolla. Han har levt sådär tom i så lång tid att han liksom inte kan sudda bort det, när han ler ser han tom ut, när han skrattar till en sekund ser han tom ut. När han är allvarlig ser han tom ut. Det känns som han har gett upp allt hopp om ett glatt och härligt liv. Han har accepterat sin lott här i livet. Han är liksom redo att kasta in handduken, det kvittar för honom. Allt annat är bättre än det han har nu.
Jag blir nedstämd när jag ser Morgan. Rentav ledsen. Trots att man vet så väl att det finns så otroligt många som honom. Man blir liksom tagen av att han verkligen ger intrycket av att vara ensamheten personifierad.
Vad jag vill säga är att det som sagt finns så oerhört många ”Morgans´s” ute i världen.
Ta hand om varandra.
Text: Filip Josefsson
En givande och återkommande julsaga
Av: Robert Zemeckis
Det känns enkelt att genast dyka in i de tekniska aspekterna av denna påkostade 3D-animation, då det är det första man lägger märke till. Denna nya version av Charles Dickens klassiker med samma namn är skapad av Robert Zemeckis, tidigare skapare av bland annat Beowulf och Polarexpressen som är gjorda med samma teknik. Jag kan snabbt och enkelt konstatera att denna film är ännu mäktigare visuellt sett och särskilt den välkände huvudkaraktären Ebenzer Scrooge, spelad av Jim Carrey, som känns otroligt detaljrik.
Många, för att inte säga alla, känner vid det här laget till historien om Ebenezer Scrooge och jag kan förstå att folk fnyser då de läser om att ännu en filmutgåva ska gå upp på den vita duken. Personligen reagerade jag ganska neutralt och även om det har gjorts nästan hur många tolkningar som helst av denna odödliga berättelse så anser jag att den bär ett viktigt budskap. Det är en moralisk berättelse som tar oss med på en gammal mans åktur från djup bitterhet till nyfunnen lycka, och allt däremellan.
Ebenezer Scrooge är en kall snåljåp som har inte mycket till övers för sin omvärld, det vill säga 1800-talets London. En natt får han besök av sin sedan 7 år tillbaks döde affärspartner som varnar honom om hans liv efter döden och berättar att Scrooge kommer besökas av 3 andar. De visar honom forna jular, nutidens jul och jular som komma skall. Scrooge berörs djupt och inser att han inte är den man han helst skulle vilja vara och han svär att bättra sig.
För oss som tycker om Jim Carrey, som spelar hela 8 roller i denna version, blir upplevelsen extra lyckad då han verkligen sätter sin stämpel här. Walt Disney brukar vanligtvis förknippas med barnvänlighet men jag skulle nog tänka två gånger innan jag lät mina yngsta knattar se denna film.
Text: Claes Ottosson
Alla kan bli en DJ
Bli festens medelpunkt med DJ Hero
Tillhör du den generationen som spelar ”Guitar Hero” men som aldrig spelat en gitarr? Då kommer du att gilla DJ Hero. Activision har släppt ett nytt spel från “Hero” serien och flyttat DJ:n från klubben till vardagsrummet. Med DJ Hero kan du mixa låtar med hjälp av crossfade funktionen, du kan scratcha låtarna, spela upp egna samplingar och en hel del annat. Med 102 låtar får du 93 unika mixar där olika genrer blandas såsom Hip-hop, Pop, Rock, Electro, Dance, Motown och R&b.
Uppställningen av artister är inte dålig den heller, utan den består av bland annat tungviktare som 50 Cent, Black Eyed Peas, Daft Punk, Eminem, Marvin Gaye och Jay-Z. DJ Hero sätter dig i centrum och har du någonsin drömt om att vara en DJ på en stor fest eller nattklubb så får du nu chansen. Spelet tar dig genom en massa banor och ju bättre du spelar desto mer stjärnor får du. Stjärnorna kan du sen använda för att låsa upp nya mixar och karaktärer. Karaktärerna kan du utforma hur du vill, där du själv kan välja outfit och DJ-utrustning eller så kan du välja bland riktiga DJ:s som DJ Jazzy Jeff, DJ Shadow eller varför inte vara självaste duon Daft Punk. DJ Hero ger nya dimensioner till tevespelandet och blir roligast med några vänner. Perfekt nu när vintern och kylan börjar närma sig.
Text och bild: Arash Dehvari
Julplaylist
Isabelles playlist
© Studentbladet 2009 - [email protected]